Jag vet att jag är strulig som få, lite knäpp och svår att förstå
Jag bara stirrar, fastnar med blicken stup i kvarten. Tänker på... ingenting...allting på en och samma gång. Att en så liten händelse kan få igång så mycket i huvudet. Och egentligen vet jag inte ens varför det hände men nu sitter jag här och det har påverkat hela min dag.
Och ibland undrar jag om du förstår dig på mig alls... Fast I don't blame you. Som sagt; "Jag vet att jag är strulig som få, lite knäpp och svår att förstå"
Allt jag behöver nu egentligen är att du håller om mig, krama mig, jag vill krypa in i din famn och försvinna. Gömma mig från allt ont, slippa tänka. Jag vill bara att du ska finnas hos mig. Fan! Jag fattar att du inte orkar, vet inte om jag hade pallat själv.
Du har lämnat mig på den jävlgaste av platser...
ensam...
Fast jag vet inte ens varför jag är nere... egentligen! Vad är det att vara nere för?! Pfft!
Och ibland undrar jag om du förstår dig på mig alls... Fast I don't blame you. Som sagt; "Jag vet att jag är strulig som få, lite knäpp och svår att förstå"
Allt jag behöver nu egentligen är att du håller om mig, krama mig, jag vill krypa in i din famn och försvinna. Gömma mig från allt ont, slippa tänka. Jag vill bara att du ska finnas hos mig. Fan! Jag fattar att du inte orkar, vet inte om jag hade pallat själv.
Du har lämnat mig på den jävlgaste av platser...
ensam...
Fast jag vet inte ens varför jag är nere... egentligen! Vad är det att vara nere för?! Pfft!
Kommentarer
Trackback
