Det är tomt

För första gången, på riktigt, på nästan 4 månader. Det är väl bra... tror jag..? Någon gång måste det ske... Det känns lite konstigt fortfarande, speciellt nu när jag sitter här själv... utan dig. Det känns tomt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0